Regeringen vill ändra bolånereglerna – så påverkas bostadsköpare

Regeringen vill göra förändringar i de svenska bolånereglerna. Vid en pressträff den 18 december presenterades förslag om att höja bolånetaket från 85 till 90 procent och slopa det skärpta amorteringskravet, med målet att sänka trösklarna till bostadsmarknaden och underlätta för fler att äga sin bostad.

Förslagen har presenterats i en lagrådsremiss och innebär förändringar i hur bolån regleras i Sverige.

Höjt bolånetak ska minska kravet på kontantinsats

Ett av förslagen innebär att bolånetaket höjs från dagens 85 procent till 90 procent av bostadens marknadsvärde. Det innebär att köpare kan låna en större del av bostadens pris och därmed behöver en mindre kontantinsats.

Regeringens bedömning är att dagens bolånetak utgör en hög tröskel, särskilt för förstagångsköpare och hushåll utan stora sparade medel. Ett höjt bolånetak ska enligt förslaget göra det lättare att finansiera ett bostadsköp.

Skärpt amorteringskrav föreslås tas bort

Regeringen vill även ta bort det så kallade skärpta amorteringskravet. Kravet innebär i dag att hushåll med bostadslån som överstiger 4,5 gånger bruttoinkomsten måste amortera ytterligare minst en procent per år.

Det grundläggande amorteringskravet, som baseras på belåningsgrad, föreslås däremot ligga kvar oförändrat. Det innebär att amorteringskrav fortsatt gäller för lån med hög belåningsgrad, men utan det extra tilläggskravet kopplat till skuldkvot.

Enligt regeringen har det skärpta amorteringskravet haft begränsad effekt på hushållens skuldsättning, samtidigt som det bidragit till högre månadskostnader för många bostadsägare.

Syftet är lägre månadskostnader och sänkta trösklar

Vid pressträffen framhöll regeringen att förändringarna syftar till att anpassa regelverket till dagens ekonomiska förutsättningar. Höga räntor och ökade levnadskostnader har gjort boendeutgifterna mer ansträngda för många hushåll.

Genom att justera bolånereglerna vill regeringen:

• sänka trösklarna till bostadsmarknaden
• minska månadskostnaderna för vissa hushåll
• förbättra rörligheten på bostadsmarknaden

Samtidigt betonades vikten av att upprätthålla en långsiktigt sund kreditgivning.

Så kan olika bostadsköpare påverkas

För förstagångsköpare kan ett höjt bolånetak innebära att kravet på kontantinsats blir lägre, vilket kan göra det möjligt att köpa bostad tidigare än i dag.

För hushåll med hög skuldkvot kan ett slopat skärpt amorteringskrav innebära lägre månatliga kostnader, eftersom den extra amorteringen försvinner.

Samtidigt kvarstår amorteringskrav för lån med hög belåningsgrad, vilket innebär att alla köpare fortsatt behöver ta hänsyn till amortering i sin boendekalkyl.

Förslagen samlas i en ny lag

I lagrådsremissen föreslås att en ny lag om begränsning av bostadskrediter införs. Den ska ersätta Finansinspektionens nuvarande föreskrifter och allmänna råd om bolånetak och amorteringskrav.

Samtidigt föreslås nya regler för tilläggslån, bland annat:

• att belåningsgraden för tilläggskrediter begränsas till 80 procent
• att bostaden endast får omvärderas vart femte år i syfte att öka låneutrymmet

Föreslaget ikraftträdande 1 april 2026

Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 april 2026. Förslagen ska dock först behandlas vidare och beslutas av riksdagen innan de kan bli gällande lag.

Det är därmed möjligt att delar av förslagen justeras under den fortsatta beredningen, men utgångspunkten är att förändringarna ska börja gälla från våren 2026.

Exempel: Förstagångsköpare och höjt bolånetak Anta att du köper en bostad för 3 000 000 kronor. Med dagens bolånetak på 85 % kan du låna 2 550 000 kr Kontantinsats: 450 000 kr Med föreslaget bolånetak på 90 % kan du låna 2 700 000 kr Kontantinsats: 300 000 kr Skillnad: Kontantinsatsen minskar med 150 000 kronor, vilket kan göra det betydligt lättare att köpa bostad utan stort sparkapital.

Vanliga frågor om de nya bolånereglerna