SCB: Hushållen lånar mer – och sparar mindre

Svenska hushåll minskade sitt likvida sparande under fjärde kvartalet 2025, samtidigt som låneökningen tog ny fart. Det visar Statistiska centralbyråns finansräkenskaper. Nettosparandet landade på 34 miljarder kronor – en minskning med 10 miljarder jämfört med samma period 2024 – medan hushållens nyupptagna lån steg med 14 miljarder till 41 miljarder kronor.

Fondsparandet ökade – men bankuttagen drog ned

Hushållen placerade totalt 76 miljarder kronor i finansiella tillgångar under kvartalet. En stor del gick till fonder: nettoköpen uppgick till 21 miljarder kronor, tre miljarder mer än motsvarande kvartal 2024. Investeringarna i noterade aktier var däremot lägre – en miljard kronor netto, mot fem miljarder året innan.

Bankontona drog åt andra hållet. Hushållen tog ut tre miljarder kronor mer än de satte in, vilket dämpade det totala sparandet. Sammantaget blev det likvida nettosparandet 34 miljarder kronor – beräknat som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och ökade skulder.

Lånetillväxten accelererar

Hushållens lån ökade i snabbare takt än på länge. Nettoupptagningen var 41 miljarder kronor under kvartalet, och den årliga tillväxttakten steg till 2,7 procent från 2,5 procent kvartalet innan. Ökningen drivs främst av lån med säkerhet – typiskt bolån – men även blancolånen steg.

Emil Jansson, nationalekonom på SCB, pekar på att det nu blir intressant att följa hur de förändrade reglerna för ränteavdrag påverkar utvecklingen. Från 2026 försvinner avdragsrätten helt för lån utan säkerhet, medan avdrag fortfarande är möjligt för bolån.

Statens skulder ökade kraftigt

Statens finansiella sparande var negativt under kvartalet. Transaktionerna i finansiella tillgångar uppgick till 95 miljarder kronor, men skulderna ökade med 146 miljarder – framför allt genom nyupplåning via räntebärande värdepapper på 130 miljarder kronor. Det finansiella sparandet landade därmed på minus 51 miljarder kronor, och skuldökningen var den största som noterats för ett fjärde kvartal sedan 1996.

I samband med publiceringen har SCB även reviderat finansräkenskaperna tillbaka till 2022, bland annat med anledning av ny data från betalningsbalansen samt uppdateringar för kommuner, regioner och statlig förvaltning.