Svensk ekonomi befinner sig i en balansgång. Bostadspriserna ökade i augusti men ser ut att plana ut för helåret. Samtidigt har hushållen byggt upp ett rekordstort kontosparande och konjunkturen visar tecken på försiktig återhämtning. Frågan är hur Riksbanken agerar när bankerna spår olika vägar för räntan.
Bostadspriserna rör sig men helårsprognosen är dämpad
SBAB:s senaste index visar att bostadspriserna steg med 1,8 procent i augusti. Lägenheter ökade mest, särskilt i Stockholm och Göteborg, medan Malmö och norra Sverige såg fallande priser. Villorna steg svagare men ändå brett i landet.
Trots uppgången bedömer SBAB att priserna för helåret i stort sett blir stillastående. Prisnivåerna ligger fortfarande under toppnoteringarna från 2022 och det stora utbudet på marknaden verkar hålla tillbaka utvecklingen.
Hushållens rekordnysparande bromsar konsumtionen
SEB:s Sparbarometer visar att hushållens nettoförmögenhet nu överstiger 30 000 miljarder kronor. Bakom ökningen ligger både börsuppgångar och ett rekordstort kontosparande.
Under årets andra kvartal satte hushållen undan dubbelt så mycket på sparkonton som samma period i fjol. Samtidigt har fondsparandet halverats. Beteendet påminner om tidigare krisår, då hushållen valt trygghet framför risk. Det stärker balansräkningarna men håller också tillbaka konsumtionen.
Konjunkturen repar mod – men arbetsmarknaden är skör
Nordeas nya konjunkturrapport beskriver en ekonomi som sakta återhämtar sig. Exportindustrin står stark, medan hushållen fortfarande känner av dyr mat och hög inflation. Finanspolitiken är expansiv och väntas bidra till högre tillväxt kommande år.
Samtidigt är arbetsmarknaden pressad. Arbetslösheten väntas ligga kring 8,7 procent i år och först 2026 sjunka mer märkbart. Befolkningstillväxten mattas av, vilket gör att produktivitet blir en viktigare drivkraft för långsiktig tillväxt.
Ränteläget delar storbankerna
Riksbankens styrränta ligger på 2,0 procent efter flera sänkningar sedan våren 2024. Men bankerna är oense om vad som väntar härnäst.
Danske Bank och SEB spår en ny sänkning i november, ner till 1,75 procent.
Swedbank tror på två sänkningar innan årsskiftet.
Nordea varnar för att fler sänkningar kan försvaga kronan och hålla uppe inflationen. De ser dagens ränta som rimlig och räknar med höjningar under 2027.
Det råder alltså olika syn på balansen mellan att stötta tillväxt och att hålla inflationen i schack.
Vägen framåt
September 2025 präglas av blandade signaler. Bostadspriserna visar livstecken men riskerar att stagnera. Hushållen stärker sina sparkonton men håller tillbaka konsumtionen. Konjunkturen rör sig i rätt riktning, även om arbetsmarknaden släpar efter.
Ränteläget blir därmed en avgörande faktor. Oavsett vilken linje Riksbanken väljer kommer hösten att sätta tonen för både bostadsmarknaden och hushållens ekonomi framöver.
Lämna ett svar